Stanisław Jerzy Lec (1909–1966) var en polsk poet vars liv utgjorde ett koncentrat av centraleuropeiska utmaningar i kataklysmernas och totalitarismernas tidevarv. Han var aforismens mästare och övertygade om det extremt snäva formatets uttrycksmöjligheter. Nedan presenteras två av hans dikter som i nummer 2–2014 av kulturtidskriften Suecia Polonia fick göra sällskap med Leonard Neugers artikel om Lec och Cioran.
Kadr
Oto
Latający Holender
oburącz trzyma
przed sobą zwierciadło.
W lustrze zobaczyłbyś
moją twarz.
U nogi Latającego
łańcuch,
na jego końcu
kotwica
wryta głęboko
w brzeg.
A może z wielkiej czułości
A może
z wielkiej czułości
dla świata
nie zdjąłem
z ludzi,
zwierząt,
roślin,
kamieni,
z drżeń myśli
czy uczuć
pokrowców?
En bildruta
Se,
Den flygande holländaren
håller en spegel framför sig
med båda händerna.
I spegeln skulle du få se
mitt ansikte.
Vid Flygandes fot
en kätting,
vid dess ände
ett ankare,
djupt nergrävt
i stranden.
Kanske av stor ömhet
Är det kanske
av stor ömhet
för världen
som jag inte har avklätt
människor,
djur,
växter,
stenar,
tankarnas
eller känslornas darr
från deras skyddsöverdrag?
Från polska av Jurek Hirschberg
